Nionde traditionen: Våra grupper som sådana bör aldrig organiseras, men vi kan tillsätta råd och kommittéer för service verksamhet som är direkt ansvarig inför dem de tjänar.

I en organisation har människor på olika nivåer rätt att bestämma över varandras verksamhet. I en gemenskap av jämlikar som vår, fungerar det inte på det sättet. I en Al-Anon-grupp kan ingen ge order eller förvänta sig lydnad av någon. Vi får vårt nödvändiga arbete utfört genom att använda andliga principer och logiska resonemang som alla inblandade är överens om.

Visserligen utser gruppen enskilda medlemmar till uppdrag som sekreterare, kassör, grupp representant eller till att ta hand om någon annan nödvändig uppgift. Dessa betrodda tjänare har ansvar för att troget utföra de uppdrag de har accepterat. Det är de som exempelvis skall ordna kaffe eller betala för möteslokalen. Gruppens pengar används naturligtvis till detta. Enligt gruppens önskemål och våra Traditioner planerar och leder de möten, håller medlemmar informerade om intressanta saker, tar hand om tillgångarna och verkställer ekonomiska beslut. Förtroende uppdragen roterar; ingen stannar länge på en post eftersom alla ska få en chans att ta sin del av ansvaret.

Medlemmar ges möjlighet att tjäna gruppen och gemenskapen, men det innebär inte att de får rätt att styra andra medlemmar.

Gruppen behöver endast minimal styrning, men våra service organ måste vara mer organiserade för att arbeta effektivt. Service kontoren runt om i världen har kommittéer eller råd som tar hand om speciella uppgifter, och de kan också ha avlönad personal som utför det löpande arbetet, men dessa personer har ingen bestämmande rätt över de grupper de tjänar. Tvärtom har de medlemmar som fått extra insyn i något serviceområde särskilt ansvar att vara lyhörda inför önskemål som kommer fram inom gruppen.

Tolfte steget: När vi, som en följd av dessa steg, själva hade haft ett andligt uppvaknande, försökte vi föra detta budskap vidare till andra och tillämpa dessa principer i alla våra angelägenheter.